Min underbaraste resa

Nu när jag har landat hemma och hunnit gjort bort massa skolarbeten tar jag mig tid för att berätta om min underbaraste resa.
 
Jag for upp til Suorva på lördag kväll och på söndag morgon började vi flytta en liten bit. Vi flyttade inte så långt eftersom att det var så bra bete. Dagen efter skulle vi flytta till Biesnes över Pietsaure?, isen var ca över 10 cm så gubbarna beslutade att den skulle komma. Vi körde efter strandkanten, på ett ställe stannande vi för att inte driva renarna utan dom skulle få gå av sig själv. När vi stannade så råkade vi stanna skotrarna lite för nära varandra så man bara kände hur det gungade och knakade. Det var läskigt. Vi tog oss inte hela vägen till Biesnes utan vi stannade nån km innan ocu turades om att räjnnuhit (vakta?) hela natten.
 
Tisdag skulle vi ta oss till Guoorpak, denna dag var det lite halvdåligt väder och de blåste. Vi tog oss först till Arajaure före vi tog paus, det gick supersegt och renarna ville bara stanna och beta. Efter att dom hade fått beta nån timme fortsatte vi mot Guorpak. Vi tog oss till Tjåskok sen inte en meter. Vi gick och skrämde renarna, när vi hade skrämt dom en bit och gick tillbaks till skotern så hade renarna vänt om och var på samma ställe där vart jag började gå, Så höll vi på ett tag innan vi gav upp. tjåskok ligger typ en mil från Guorpak så vi beslöt oss att åka dit för att sova.
 
Onsdag åkte vi upp till Tjåskok med hopp om att ta oss till Guorpak den dan. När vi kom upp insåg vi vilket väder det var, tjockt med dimma så vi såg knappt framför oss. Det var bara att vända om och hoppas på bättre väder. Torsdag var det lite bättre väder så vi bestämde oss för att köra igång. Medans det dåliga vädret varade så lyckades renarna gå ner i skogen vilket inte var så bra. Jaja vi lyckades iallafall få ca 3000 i hagen och resten slarvade vi bort någon stans.
 
Fredag tittade vi kalvar och sen skiljde vi. Min underbara Janni kom upp och hjälpte oss :) Vi var tvungen att vänta till söndag morgon innan vi fick lasta.
 
 
Jag är så super glad att jag fick vara med å flytta, Det här är en dröm jag har haft hela mitt liv och alltid velat följa pappa. Iår fick jag äntligen göra det, Det har inte varit några problem att köra skotern endast några fastkörningar. Men det var inga problem för dom som var med å flyttade hjälpte mig. Jag är så glad att det var just dom som var med å flyttade, dom har jag växt upp med. Varit med dom nästan varje vår och tillbringat mycke tid med dom, dom står mig riktigt nära, Det är med dom människorna jag känner mig trygg. Dom berättar saker för mig, förklarar vad som händer och ser till så allt är bra. Utan dom hade jag aldrig fått uppleva det här!
 
 
 
 
En liten bildserie från start till mål

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0